Carl, 24 år, artist

Bakgrunden

Carl är den yngsta i en syskonskara på tre. Han är uppäxt i en trygg och väl fungerande familj. Båda föräldrarna är akademiker. Carl gick ut gymnasiet med utmärkta betyg, samtidigt som han på fritiden ägnade sig åt musik och teater. Efter gymnasiet läste han ett halvår på universitet, men sökte sedan in till en artistutbildning där han antogs.

Hälsan

Carl har hela tiden varit hälsosam med kost och motion. Han har tränat fysiskt hela sin uppväxt och tränar numer kampsport där han har en hög gradering. Han dricker inte alkohol och röker inte.

Arbetet

Carl har varvat sina skådespelarstudier med egna uppdrag på inom musik/skådespelar området. Han blev relativt eftertraktad och hårt bokad, och har haft svårt att tacka nej till uppdrag. Han har först på sista tiden skaffat sig en assistent som bistår hon i bokningen av updrag och med andra kontakter.  

Relationer

Carl är ensamstående men har haft ett par årslånga kärleksrelationer. Han har ett relativt stort nätverk, men ingen riktig nära vän. Privat är Carl både blyg och reserverad, i viss kontrast till hans professionella framtoning.

Symtomen

Carl drabbades efter ett par års intesivt arbete och studerande av uttalade sömnstörningar. Likaså blev han alltmer rastlös, hade svårt att slappna av och fick inför sina uppträdanden en ångestkänsla han aldrig tidigare upplevt.

Efter ytterligare någon månad kunde han vakna med ångest och även uppleva ångestattacker när som helst under dagen, även om han inte var utsatt för någon egentlig belastning.  Han började dra sig tillbaka från vänner och yrkesrelationer och kände att han behövde hjälp med sin situation.

Utredningen

Carl genomgick en fullständig medicinsk undersökning utan att några tecken på sjukdom förekom. Vidare kartläggning enligt Man managemodellen visade på några svaga psykologiska och existentiella områden som snarast kunde kopplas till hans ringa livserfarenhet och mognad. Carl hade pressat sig själv till det yttersta under en tid. Hans professionella del upptog all hans tid och energi och han hade ingen ventil, ingen relation där han kunde lyfta in andra livsnödvändiga perspektiv.

Interventionen

Carl genomgick en serie samtal enligt Man managemodellen. Denna inriktades på de brister han hade i sitt levnadssätt. Man övervägde läkemedelsbehandling mot hans panikångest, men Carl avböjde det. Hans existentiella kompetens utvecklades genom samtalen. Vidare fick han en väldigt praktiskt inriktad handledning och man knöt även en äldre stödkontakt inom branschen till honom.

Resultatet

Carl gick i Man managebehandling under ett år. Han fick ett helt annat förhållningssätt till sitt arbete och de psykiska symtomen försvann i stort sett helt. Han har dragit ned på antalet uppdrag och har hittat vägar att balansera de privata livet med arbetet. Han har återkopplande Man managesamtal en gång i halvåret.

Tillbaka